SRI NISARGADATTA MAHARAJ
"Hade födelse och död varit verkliga hade jag haft kännedom om dem. Jag hade vetat om dem."
Översättningar ur "I Am That"
- Vem är Nisargadatta Maharaj
- Kapitel 1, Vetskapen "jag Är"
- Kapitel 7, Sinnet
- Kapitel 25, Håll fast vid "jag är"
- Kapitel 34, Sinnet är rastlösheten själv
- Kapitel 60, Lev efter fakta, inte fantasier
Översättningar ur "I Am That"
- Vem är Nisargadatta Maharaj
- Kapitel 1, Vetskapen "jag Är"
- Kapitel 7, Sinnet
- Kapitel 25, Håll fast vid "jag är"
- Kapitel 34, Sinnet är rastlösheten själv
- Kapitel 60, Lev efter fakta, inte fantasier
Kapitel 60 - Lev efter fakta, inte fantasier
Frågeställare: Du säger att allt du ser är dig själv. Du erkänner också att du ser världen så som vi ser den. Här är dagens nyhetstidning med alla hemskheter som pågår (Under den här tiden pågick krig i Bangladesh). Hur kan du förklara ett sådant olämpligt uppträdande om världen är du?
Maharaj: Vilken värld tänker du på?
F: Den gemensamma världen vi lever i.
M: Är du säker på att vi lever i samma värld? Jag menar inte naturen, havet och landet, växterna eller djuren. De är inte problemet, inte heller är den oändliga rymden, eller den ändlösa tiden något problem. Låt dig inte missledas av mitt ätande och rökande, läsande och talande. Mitt sinne är inte här, mitt liv är inte här. Din värld som är en värld där begären måste förverkligas och rädslorna undkommas, det är definitivt inte min värld. Jag märker det inte ens, förutom genom det du berättar för mig. Det är din privata drömvärld och min enda reaktion till den är att be dig att sluta drömma.
F: Krig och revolutioner är säkerligen inga drömmar. Sjuka mödrar och svältande barn är inte drömmar.
M: Vad är det annars?
F: En dröm kan inte delas.
M: Det kan heller inte det vakna tillståndet. Alla tre tillstånd – av vakenhet, dröm och sömn – är subjektiva, personliga, intima. De sker alla innanför och upprätthålls inom den lilla bubblan i medvetandet kallat ”jag”. Den verkliga världen ligger bortom självet.
F: Själv eller icke-själv, fakta är verkliga.
M: Självklart är fakta verkliga! Jag lever bland dem. Men du lever med fantasier, inte med fakta. Fakta motsäger aldrig varandra, medan ditt liv och din värld är full av motsägelser. Det falskas kännetecken är motsägelse; det verkliga motsäger aldrig sig själv. Du klagar till exempel på att människor är fattiga. Ändå delar du inte med dig av det du äger. Du bryr dig när kriget härjar hos din granne, men du ger det knappast någon tanke när det pågår i ett fjärran land. Ditt egos olika omständigheter bestämmer dina värderingar; ”jag tänker, ”jag vill”, ”jag måste” görs till absoluta.
F: Ondskan är inte mindre verklig för det.
M: Inte mer verklig än vad du är. Ondska är den felaktiga inställningen till problem som skapats ur missförstånd och missbruk. Det är en ond cirkel.
F: Kan cirkeln brytas?
M: En falsk cirkel behöver inte brytas. Det räcker med att se den som den är – icke-existerande.
F: Men den är verklig nog till att få oss ge vika inför konflikter och skända varandra.
M: Vansinnet är universellt. Ett sunt sinnestillstånd är sällsynt. Ändå finns det hopp eftersom i stunden då vi ser vårt vansinne, så är vi på väg till det sunda sinnet. Det här är Guruns funktion – att få oss att se vårt dagliga livs galenskaper. Livet gör dig medveten, men läraren gör dig medveten om att du är medveten.
F: Du är varken den första eller den sista. Sedan tidernas begynnelse har människor frigjort sig från illusionen. Hur lite det påverkade ändå våra liv! Rama, Krishna, Buddha, Kristus har kommit och gått och vi är som vi är; vältrandes i svett och tårar. Vad har de stora, vilkas liv vi har vittnat till, gjort? Vad har du gjort för att lindra världens lidande?
M: Bara du kan upphäva ondskan du skapat. Din egen kalla själviskhet är roten till det. Se först till att ditt eget hus är i ordning och du kommer se att arbetet är gjort.
F: Visdomens och kärlekens människor som levde före oss förverkligade sig själva till en kolossal kostnad. Vad blev resultatet? En fallen stjärna, hur ljus den än är, gör den inte natten mindre mörk.
M: För att bedöma deras arbete måste du bli en av dem. En groda i en brunn känner inte till fåglarna i skyn.
F: Menar du att det inte finns någon mur mellan godhet och ondska?
M: Det finns ingen mur, eftersom det inte finns någon godhet eller någon ondska. Till varje konkret situation finns endast det nödvändiga och det onödiga. Det nödvändiga är rätt, det onödiga är fel.
F: Vem avgör?
M: Situationen avgör. Varje situation är en utmaning som kräver det korrekta gensvaret. När gensvaret är korrekt, är utmaningen bemött och problemen avtar. Om gensvaret är fel, bemöts inte utmaningen och problemen förblir olösta. Dina olösta problem – det är det som bildar din karma. Lös dem rätt och bli fri.
F: Du tycks komma tillbaka till mig själv hela tiden. Finns det ingen objektiv lösning till världens problem?
M: Världens problem skapades av otaliga människor som du, var och en fulla av sina egna begär och rädslor. Vem kan befria dig från ditt förflutna och ditt personliga än du själv? Och hur kan du göra det såvida du inte ser det akuta behovet att ditt väsen måste vara fritt från olika begär födda ur illusion? Hur kan du hjälpa, så länge som du själv behöver hjälp?
F: På vilken sätt hjälpte de forntida helgonen till? På vilket sätt hjälper du till? Ett fåtal individer drar utan tvivel nytta av det; din vägledning och dina exempel betyder säkert mycket för dem; men på vilket sätt påverkar du mänskligheten, totaliteten av livet och medvetandet? Du säger att du är världen och att världen är du; vilken inverkan har du haft på den?
M: Vilken slags inverkan förväntar du dig?
F: Människan är dum, självisk och grym.
M: Människan är också vis, tillgiven och snäll.
F: Varför råder då inte godhet?
M: Det gör den – i min verkliga värld. I min värld är även det du kallar ondska godhetens tjänare och därför nödvändig. Det är som bölder och feber som renar kroppen från orenheter. Sjukdom är smärtsam, även farlig, men behandlad korrekt botas den.
F: Eller dödar.
M: I en del fall är döden det bästa botemedlet. Ett liv kan vara värre än döden, som sällan är mer än en obehaglig upplevelse, hur den än ter sig. Ha därför medlidande med de levande, inte med de döda. Dessa problem, goda och onda i sig, existerar inte i min värld. Det nödvändiga är gott och det onödiga är ont. I din värld är det behagliga gott och det obehagliga ont.
F: Vad är nödvändigt?
M: Att växa är nödvändigt. Att lämna det goda bakom sig för det bättre är nödvändigt.
F: Hur slutar det då?
M: Slutet är i begynnelsen. Du slutar där du startar – i det Absoluta.
F: Varför allt detta besvär då? Bara för att komma tillbaka där jag startade?
M: Vems besvär? Vilket besvär? Tycker du synd om fröet som ska växa och föröka sig tills det blir en mäktig skog? Dödar du ett spädbarn för att rädda det från besväret med att leva? Vad är fel med livet, att leva? Röj undan hindren för att växa och alla dina personliga, finansiella och politiska problem kommer att upplösas. Universum är perfekt som helhet och delarna som strävar efter perfektion är ett tecken på glädje. Offra villigt det icke-perfekta för det perfekta och det kommer inte längre att finnas några diskussioner om godhet och ondska.
F: Ändå är vi rädda för det bättre och håller oss fast vid det sämre.
M: Det är vår dumhet, att stå på randen till galenskaperna.
Maharaj: Vilken värld tänker du på?
F: Den gemensamma världen vi lever i.
M: Är du säker på att vi lever i samma värld? Jag menar inte naturen, havet och landet, växterna eller djuren. De är inte problemet, inte heller är den oändliga rymden, eller den ändlösa tiden något problem. Låt dig inte missledas av mitt ätande och rökande, läsande och talande. Mitt sinne är inte här, mitt liv är inte här. Din värld som är en värld där begären måste förverkligas och rädslorna undkommas, det är definitivt inte min värld. Jag märker det inte ens, förutom genom det du berättar för mig. Det är din privata drömvärld och min enda reaktion till den är att be dig att sluta drömma.
F: Krig och revolutioner är säkerligen inga drömmar. Sjuka mödrar och svältande barn är inte drömmar.
M: Vad är det annars?
F: En dröm kan inte delas.
M: Det kan heller inte det vakna tillståndet. Alla tre tillstånd – av vakenhet, dröm och sömn – är subjektiva, personliga, intima. De sker alla innanför och upprätthålls inom den lilla bubblan i medvetandet kallat ”jag”. Den verkliga världen ligger bortom självet.
F: Själv eller icke-själv, fakta är verkliga.
M: Självklart är fakta verkliga! Jag lever bland dem. Men du lever med fantasier, inte med fakta. Fakta motsäger aldrig varandra, medan ditt liv och din värld är full av motsägelser. Det falskas kännetecken är motsägelse; det verkliga motsäger aldrig sig själv. Du klagar till exempel på att människor är fattiga. Ändå delar du inte med dig av det du äger. Du bryr dig när kriget härjar hos din granne, men du ger det knappast någon tanke när det pågår i ett fjärran land. Ditt egos olika omständigheter bestämmer dina värderingar; ”jag tänker, ”jag vill”, ”jag måste” görs till absoluta.
F: Ondskan är inte mindre verklig för det.
M: Inte mer verklig än vad du är. Ondska är den felaktiga inställningen till problem som skapats ur missförstånd och missbruk. Det är en ond cirkel.
F: Kan cirkeln brytas?
M: En falsk cirkel behöver inte brytas. Det räcker med att se den som den är – icke-existerande.
F: Men den är verklig nog till att få oss ge vika inför konflikter och skända varandra.
M: Vansinnet är universellt. Ett sunt sinnestillstånd är sällsynt. Ändå finns det hopp eftersom i stunden då vi ser vårt vansinne, så är vi på väg till det sunda sinnet. Det här är Guruns funktion – att få oss att se vårt dagliga livs galenskaper. Livet gör dig medveten, men läraren gör dig medveten om att du är medveten.
F: Du är varken den första eller den sista. Sedan tidernas begynnelse har människor frigjort sig från illusionen. Hur lite det påverkade ändå våra liv! Rama, Krishna, Buddha, Kristus har kommit och gått och vi är som vi är; vältrandes i svett och tårar. Vad har de stora, vilkas liv vi har vittnat till, gjort? Vad har du gjort för att lindra världens lidande?
M: Bara du kan upphäva ondskan du skapat. Din egen kalla själviskhet är roten till det. Se först till att ditt eget hus är i ordning och du kommer se att arbetet är gjort.
F: Visdomens och kärlekens människor som levde före oss förverkligade sig själva till en kolossal kostnad. Vad blev resultatet? En fallen stjärna, hur ljus den än är, gör den inte natten mindre mörk.
M: För att bedöma deras arbete måste du bli en av dem. En groda i en brunn känner inte till fåglarna i skyn.
F: Menar du att det inte finns någon mur mellan godhet och ondska?
M: Det finns ingen mur, eftersom det inte finns någon godhet eller någon ondska. Till varje konkret situation finns endast det nödvändiga och det onödiga. Det nödvändiga är rätt, det onödiga är fel.
F: Vem avgör?
M: Situationen avgör. Varje situation är en utmaning som kräver det korrekta gensvaret. När gensvaret är korrekt, är utmaningen bemött och problemen avtar. Om gensvaret är fel, bemöts inte utmaningen och problemen förblir olösta. Dina olösta problem – det är det som bildar din karma. Lös dem rätt och bli fri.
F: Du tycks komma tillbaka till mig själv hela tiden. Finns det ingen objektiv lösning till världens problem?
M: Världens problem skapades av otaliga människor som du, var och en fulla av sina egna begär och rädslor. Vem kan befria dig från ditt förflutna och ditt personliga än du själv? Och hur kan du göra det såvida du inte ser det akuta behovet att ditt väsen måste vara fritt från olika begär födda ur illusion? Hur kan du hjälpa, så länge som du själv behöver hjälp?
F: På vilken sätt hjälpte de forntida helgonen till? På vilket sätt hjälper du till? Ett fåtal individer drar utan tvivel nytta av det; din vägledning och dina exempel betyder säkert mycket för dem; men på vilket sätt påverkar du mänskligheten, totaliteten av livet och medvetandet? Du säger att du är världen och att världen är du; vilken inverkan har du haft på den?
M: Vilken slags inverkan förväntar du dig?
F: Människan är dum, självisk och grym.
M: Människan är också vis, tillgiven och snäll.
F: Varför råder då inte godhet?
M: Det gör den – i min verkliga värld. I min värld är även det du kallar ondska godhetens tjänare och därför nödvändig. Det är som bölder och feber som renar kroppen från orenheter. Sjukdom är smärtsam, även farlig, men behandlad korrekt botas den.
F: Eller dödar.
M: I en del fall är döden det bästa botemedlet. Ett liv kan vara värre än döden, som sällan är mer än en obehaglig upplevelse, hur den än ter sig. Ha därför medlidande med de levande, inte med de döda. Dessa problem, goda och onda i sig, existerar inte i min värld. Det nödvändiga är gott och det onödiga är ont. I din värld är det behagliga gott och det obehagliga ont.
F: Vad är nödvändigt?
M: Att växa är nödvändigt. Att lämna det goda bakom sig för det bättre är nödvändigt.
F: Hur slutar det då?
M: Slutet är i begynnelsen. Du slutar där du startar – i det Absoluta.
F: Varför allt detta besvär då? Bara för att komma tillbaka där jag startade?
M: Vems besvär? Vilket besvär? Tycker du synd om fröet som ska växa och föröka sig tills det blir en mäktig skog? Dödar du ett spädbarn för att rädda det från besväret med att leva? Vad är fel med livet, att leva? Röj undan hindren för att växa och alla dina personliga, finansiella och politiska problem kommer att upplösas. Universum är perfekt som helhet och delarna som strävar efter perfektion är ett tecken på glädje. Offra villigt det icke-perfekta för det perfekta och det kommer inte längre att finnas några diskussioner om godhet och ondska.
F: Ändå är vi rädda för det bättre och håller oss fast vid det sämre.
M: Det är vår dumhet, att stå på randen till galenskaperna.
